1 År

Idag är det också 7 årsen jag och Christian träffades ute en sen natt. Det var precis innan "Banken" skulle stänga och jag hade nyss lagt märke till en lång kille med glittrande ögon som stod och kollade på mig. Dj sa något om att klockan var 1.55 och att de nu skulle köra några lugna låtar och att om man inte hade hittat någon innan under kvällen så var det dags att grabba tag i första bästa... och det var precis det som hände,jag tog Christian och han tog mig...Låter väldigt romantiskt eller snarare som ett riktigt krogragg! Jag var lika dålig på nummer som jag är idag och gav Christian ett nummer som jag TRODDE var mitt (vilket det tydligen var). Jag trodde aldrig att han skulle ringa, inte efter min lilla fina mobbning omhans stora fötter och dessutom hindrade jag honom från att gå på toaletten,men han ringde och det är jag så otroligt tacksam för idag. Idag firar vi vårt första år som gifta och jag hoppas att vi kommer att fira många gånger till. För en finare man får man leta efter.

En ledig dag

Idag har man ju varit ledig och lite sovmorgon fick man. Gick inte upp fören kl 7.00!!! Men Edvin väckte oss vid ca 6.00 då var han så kelen att han inte alls visste vart han skulle ta vägen.

Christian skulle iväg på sin stötvågsbehandling och innan dess passade vi på att hämta ut mitt nya fina körkort. Blev riktigt nöjd, faktiskt. Man ser knappt att det är jag. Jag ser hur lurig ut som helst och dessutom ser jag sjukt smal ut. Sen tog vi bussen till malmö för att träffa Christians syster och för att ta en lunch och klara av de allra sista julklapparna (vad jag vet iaf), det lyckades vi inte riktigt med, men vi har ju lite tid på oss tills det är jul, även om tiden går så jäkla snabbt.

När vi kom hem, hade vi fått ett fint paket på posten. Innehållet i paketet var ännu finare, för det var våra helt underbara bröllopsbilder. Så otroligt Vackra, så det inte är sant. Vi blev så himla nöjda och glada

Roligt! Tråkigt! Underbart!

Imorgon är jag ledig och jag har inget inplanerat heller, så skönt, så himla underbart.
Fast med vår vanliga tur så har Christian varit ledig idag, men då har han kunnat ägna sig åt sitt fiske (fisketok som han är).

Idag var en helknasig dag på jobbet, så när det väl var dax att sluta så kändes det som om man gjort ett uruselt jobb. Vet att man har gjort så gott man kunnat, men är så himla trött på att känna sig otillräcklig. Är VÄLDIGT trött på jobbet och om jag känner mig själv rätt så kommer jag vara ännu tröttare på jobbet lagom tills semestern och sen trivs jag väl igen efter semestern. Kryper nästan ur skinet på mej själv så trött jag är på stället.Det finns bara en lösning på problemet och det är att sluta och så länge jag inte gör det så får jag skylla mej själv och stå ut.
Inte bättre blir att av att vissa på det stället är riktiga egosister som hellre ser till att man själv har så lite så möjligt att göra och så sätter man de nya sskerna i skiten (som tur var blev det inte så). För mej (och många andra) är det mer naturligt att jämna ut arbetsbördan så mycket man kan, för att sedan hjälpa varandra, men för vissa är det tydligen bättre att ena teamet har 6 lätta pat och det andra har 10 tunga pat, för det är jobbigt att ronda med 2 olika läkare. hur jobbigt är det inte för den/de som har de 10 tunga pat. där det är mycket runt omkring, en rond som tar lång tid och med massa efterarbete. Klart att man ska hjälpas åt men du har fortfarande ett huvudansvar och du ska se till att "smågöran" blir gjord (matbeställningar, kontroller, såroml och andra saker som måste bli gjorde, men som inte syns), patienetrna ska ju inte bara upp och bli ren och få frukost i sig.
Klart att man ska hjälpas åt, men frågan är vad du är mest hjälpt av? Att dela arbetstyngden så jämt som möjligt ifrån början eller eller vara stelbent i teamindelningen, så att man måste fråga varandra om hjälpen. För hur gärna jag än vill hjälpa till, så kommer den som har det tyngst ändå ha det tyngst...

Nä vet ni vad det är nu bara 8 veckor kvar till semester och jag längtar som en gnu tills dess och allt vi ska göra...eller inte göra. Vi har inte bestämt något om semestern än, det enda jag vet är jag MÅSTE börja med inbjudningarna till bröllopet innan semetern (de ska vara utskiackde). jag vet ju hur de ska se ut, jag vet exakt hur de ska se ut...i min hjärna...och vad jag längtar efter den dagen, MIN EGNA STORA DAG...VÅR EGNA STORA DAG