Hannapanna

torsdag 13 maj 2010

Edvin!

Edvin satt nyss i fönstret och luktade på min vackra vita orkidé, det var så fint! Gick och hämtade kamreran för att ta ett kort, men icke...djävulen flyttade in i honom när han såg kameran och nu är han över allt och inganstans!

Edvin hjälper till i renoveringen...

Ta vara på dagen....

Finns det något som är mer härligt att vakna och inse att jag har hela dagen till att göra precis vad jag själv vill göra.
Idag ska jag mest ta det lugnt och skönt, ska till några vänner vid 14 och sen ska jag och Christian ut och titta till båten när han kommer hem från jobbet. Innan dess ska jag städa lite och snygga till, ingen stress bara ro till att gå och pula...så underbart härligt.

Givetvis kommer jag att smycka lite. Gjorde ett armband igår och jag blev så himla nöjd. Inte något komplicerat, jag gillar det enkla. Bara vita pärlor, till detta har jag ett puderrosa och ett ljusrosa. De blev så fina tillsammans och så mycket "Hanna" som det kan bli, sätter ut en bild på de vid ett senare tillfälle.

onsdag 12 maj 2010

Roligt! Tråkigt! Underbart!

Imorgon är jag ledig och jag har inget inplanerat heller, så skönt, så himla underbart.
Fast med vår vanliga tur så har Christian varit ledig idag, men då har han kunnat ägna sig åt sitt fiske (fisketok som han är).

Idag var en helknasig dag på jobbet, så när det väl var dax att sluta så kändes det som om man gjort ett uruselt jobb. Vet att man har gjort så gott man kunnat, men är så himla trött på att känna sig otillräcklig. Är VÄLDIGT trött på jobbet och om jag känner mig själv rätt så kommer jag vara ännu tröttare på jobbet lagom tills semestern och sen trivs jag väl igen efter semestern. Kryper nästan ur skinet på mej själv så trött jag är på stället.Det finns bara en lösning på problemet och det är att sluta och så länge jag inte gör det så får jag skylla mej själv och stå ut.
Inte bättre blir att av att vissa på det stället är riktiga egosister som hellre ser till att man själv har så lite så möjligt att göra och så sätter man de nya sskerna i skiten (som tur var blev det inte så). För mej (och många andra) är det mer naturligt att jämna ut arbetsbördan så mycket man kan, för att sedan hjälpa varandra, men för vissa är det tydligen bättre att ena teamet har 6 lätta pat och det andra har 10 tunga pat, för det är jobbigt att ronda med 2 olika läkare. hur jobbigt är det inte för den/de som har de 10 tunga pat. där det är mycket runt omkring, en rond som tar lång tid och med massa efterarbete. Klart att man ska hjälpas åt men du har fortfarande ett huvudansvar och du ska se till att "smågöran" blir gjord (matbeställningar, kontroller, såroml och andra saker som måste bli gjorde, men som inte syns), patienetrna ska ju inte bara upp och bli ren och få frukost i sig.
Klart att man ska hjälpas åt, men frågan är vad du är mest hjälpt av? Att dela arbetstyngden så jämt som möjligt ifrån början eller eller vara stelbent i teamindelningen, så att man måste fråga varandra om hjälpen. För hur gärna jag än vill hjälpa till, så kommer den som har det tyngst ändå ha det tyngst...

Nä vet ni vad det är nu bara 8 veckor kvar till semester och jag längtar som en gnu tills dess och allt vi ska göra...eller inte göra. Vi har inte bestämt något om semestern än, det enda jag vet är jag MÅSTE börja med inbjudningarna till bröllopet innan semetern (de ska vara utskiackde). jag vet ju hur de ska se ut, jag vet exakt hur de ska se ut...i min hjärna...och vad jag längtar efter den dagen, MIN EGNA STORA DAG...VÅR EGNA STORA DAG