måndag 17 maj 2010

En bra dag

Känns som om jag har hunnit med en massa saker idag!
Städat, så nu är här rent och fint igen, var visserligen inte jättestökigt och sen jag fick den nya dammsugaren har jag nog inte sett en enda damråtta, trotts att jag dammsuger lika mycket nu som innan. Sen har jag plockat in ännumera rabarber. Hade 10 liter i frysen sen innan i veckan och nu kom det några litrar till och fler kommer det att bli, för det är massor kvar *ÄLSKAR*.
Sen skruvade jag ner några spaljer som satt på huset, som jag inte alls gillade och kommit på en jättefin och mysig plan på hur vi ska göra på vår uteplats. Ska bara prata med Christian och höra vad han tycker. Men får jag min vilja igenom så blir den mer luftig och lummig.
En runda på stan har jag oxå hunnit med, med Christian...Härligt att bara gå runt och se folk och hitta en massa roliga saker att lägga sina pengar på. Hittade en tröja som sitter så bra, den sitter tom fint vid axlarna *MIRAKEL*, den är väldigt sommrig och fin, lite bonnromantik, vit och lite längre. Så den passar väldigt bra till legging och en kjol som jag har tänkt att köpa när jag hittar en fin.
Nu ska jag göra lite halsband som jag har på beställning och sen ska jag nog lägga mig i soffan och bara njuta av kvällen!

En dans med Edvin har jag oxå hunnit med. Han bara satt och spann och mös i min famn, men en låt räckte. Han är så fin vår lilla katt, vår lilla "bebis"

söndag 16 maj 2010

En linbana

Var ute och gick här i tollarp nyss och hittade då något som jag verkligen älskar!!!
EN LINBANA!!!!!! TJOHOO, man kan väl säga så här att barnasinnet i Hanna kom fram ;-)

Över

Då var denna jobbhelg över! Så skönt, fast den har varit helt okej att jobba, iaf med tanke på hur tufft det varit den sista tiden. Nu väntar jag bara på att min älskling ska komma hem, så att vi kan mysa ner oss och psut ut efter denna helgen, han har dock en dag kvar innan han får vara ledig.

lördag 15 maj 2010

Vart tar tiden vägen

Bara en dag till och sen har jag jobbat klat denna helgen...tjoohooo!!!
Igår var vi på 6 års kalas för lilla godingen Tuva. Kan inte fatta att hon är 6 år, vart tar tiden vägen.
Tänk att just jag fått ha äran att vara just Moster till 4 små underbara troll, därtill kan jag lägga till 2 stycken små pojkar, fast de är christians syskon barn. En hel hög med små underbara barn. Det är väldigt tur att de inte kan läsa denna bloggen heller för jag vet att minst 3 protesterar för att bli kalala små...och de är ju inte små längre heller. De börjar bli stora...För 6åringen kommer som nummer fyra i denna hög med barn. Nåja härliga är de allihopa!

Är helt slut efter denna dagen på jobbet, har satt på lite varmvatten så att jag kan ta ett avkopplande bad innan christian kommer hem. Passar på att göra lite nyttigheter oxå som att diska och tvätta, sånadär bra nyttigheter som sköter sig själv...jag gilla!!!
Det kan hända att jag får sällskap av en lite Edvin i badet oxå...Han är så kelsjuk, att han inte vet var hans ska ta vägen, men att komma och kela, det ska han inte. Vår goa lilla katt...såm inte heller är så liten

torsdag 13 maj 2010

Edvin!

Edvin satt nyss i fönstret och luktade på min vackra vita orkidé, det var så fint! Gick och hämtade kamreran för att ta ett kort, men icke...djävulen flyttade in i honom när han såg kameran och nu är han över allt och inganstans!



Edvin hjälper till i renoveringen...

Ta vara på dagen....

Finns det något som är mer härligt att vakna och inse att jag har hela dagen till att göra precis vad jag själv vill göra.
Idag ska jag mest ta det lugnt och skönt, ska till några vänner vid 14 och sen ska jag och Christian ut och titta till båten när han kommer hem från jobbet. Innan dess ska jag städa lite och snygga till, ingen stress bara ro till att gå och pula...så underbart härligt.

Givetvis kommer jag att smycka lite. Gjorde ett armband igår och jag blev så himla nöjd. Inte något komplicerat, jag gillar det enkla. Bara vita pärlor, till detta har jag ett puderrosa och ett ljusrosa. De blev så fina tillsammans och så mycket "Hanna" som det kan bli, sätter ut en bild på de vid ett senare tillfälle.

onsdag 12 maj 2010

Roligt! Tråkigt! Underbart!

Imorgon är jag ledig och jag har inget inplanerat heller, så skönt, så himla underbart.
Fast med vår vanliga tur så har Christian varit ledig idag, men då har han kunnat ägna sig åt sitt fiske (fisketok som han är).

Idag var en helknasig dag på jobbet, så när det väl var dax att sluta så kändes det som om man gjort ett uruselt jobb. Vet att man har gjort så gott man kunnat, men är så himla trött på att känna sig otillräcklig. Är VÄLDIGT trött på jobbet och om jag känner mig själv rätt så kommer jag vara ännu tröttare på jobbet lagom tills semestern och sen trivs jag väl igen efter semestern. Kryper nästan ur skinet på mej själv så trött jag är på stället.Det finns bara en lösning på problemet och det är att sluta och så länge jag inte gör det så får jag skylla mej själv och stå ut.
Inte bättre blir att av att vissa på det stället är riktiga egosister som hellre ser till att man själv har så lite så möjligt att göra och så sätter man de nya sskerna i skiten (som tur var blev det inte så). För mej (och många andra) är det mer naturligt att jämna ut arbetsbördan så mycket man kan, för att sedan hjälpa varandra, men för vissa är det tydligen bättre att ena teamet har 6 lätta pat och det andra har 10 tunga pat, för det är jobbigt att ronda med 2 olika läkare. hur jobbigt är det inte för den/de som har de 10 tunga pat. där det är mycket runt omkring, en rond som tar lång tid och med massa efterarbete. Klart att man ska hjälpas åt men du har fortfarande ett huvudansvar och du ska se till att "smågöran" blir gjord (matbeställningar, kontroller, såroml och andra saker som måste bli gjorde, men som inte syns), patienetrna ska ju inte bara upp och bli ren och få frukost i sig.
Klart att man ska hjälpas åt, men frågan är vad du är mest hjälpt av? Att dela arbetstyngden så jämt som möjligt ifrån början eller eller vara stelbent i teamindelningen, så att man måste fråga varandra om hjälpen. För hur gärna jag än vill hjälpa till, så kommer den som har det tyngst ändå ha det tyngst...

Nä vet ni vad det är nu bara 8 veckor kvar till semester och jag längtar som en gnu tills dess och allt vi ska göra...eller inte göra. Vi har inte bestämt något om semestern än, det enda jag vet är jag MÅSTE börja med inbjudningarna till bröllopet innan semetern (de ska vara utskiackde). jag vet ju hur de ska se ut, jag vet exakt hur de ska se ut...i min hjärna...och vad jag längtar efter den dagen, MIN EGNA STORA DAG...VÅR EGNA STORA DAG